OBEYABREVET3 (2).png

Den senaste tiden har vi sett att allt fler varumärken som väljer att samarbeta med en helt annan typ av influencers än tidigare. Nu väljer man medvetna influencers – de som har ett starkt fokus på värderingar, etik och debatt. De som använder sina plattformar för att belysa samhällsfrågor, höja sina röster och ifrågasätta normer, i kombination med det vardagliga livet.

Den senaste tiden har vi sett att allt fler varumärken som väljer att samarbeta med en helt annan typ av influencers än tidigare. Nu väljer man medvetna influencers – de som har ett starkt fokus på värderingar, etik och debatt. De som använder sina plattformar för att belysa samhällsfrågor, höja sina röster och ifrågasätta normer, i kombination med det vardagliga livet.

Det är en trend som vi tror kommer att växa sig starkare, när fler varumärken börjar inse kraften hos medvetna influencers och hur de kan dra nytta av dem för att få fram sina egna värderingar. Självklart är det inte nytt att knyta till sig ambassadörer, men att göra det med personer tydligt kopplade till vissa frågor – som är mer politiskt aktiva och som är medvetna – är nytt. Trenden ger varumärken möjlighet att samarbeta med profiler som hjälper till att ytterligare positionera varumärket.

Ett exempel är Under Armour som i oktober 2017 knöt till sig Yusra Mardini som ambassadör. Yusra, som flydde från Syrien 2015, var med i flyktinglaget som simmare under de olympiska spelen i Rio de Janeiro. Under Armour valde att berätta om Yusras flykt över havet i en film utan att på något sätt ta över med sitt varumärke.

Men den här trenden är inte för alla. 

Om man knyter till sig en medveten influencer krävs genuinitet och trovärdighet. Varumärket måste stå väl förankrade i de värderingar som influencern representerar, annars riskerar man att konsumenter ser igenom samarbetet vilket i sin tur ofta leder till bojkott. Något som designern och företagaren Gudrun Sjödén ganska nyligen fick erfara. Förutom hennes tveksamma intervju i Svenska Dagbladet (där hon bland annat klargjorde att kvinnor som är missnöjda med låga löner har sig själva att skylla) blev hon väldigt kritiserad för sitt agerande efter sin modevisning som skulle hylla ”färgstarka kvinnor”. Till modevisningen hade stylisten castat influencern Imane Asry; en otroligt färgstark kvinna med hundratusentals följare världen över, som blev utsatt för kränkande och nedvärderande kommentarer om sin hijab av designern Gudrun Sjödén.

Det ledde självklart till massiv kritik mot Gudrun och är ett tydligt exempel på hur varumärken idag säger sig vilja visa på mångfald utan att ha den typen av värderingar själva. För att arbeta med inkludering – framför allt i kommunikationsarbetet – räcker det inte med spray and pray. Bottnar inte varumärket i exempelvis jämställdhet eller lika rättigheter för alla hamnar vi lätt i den här typen av skadliga misstag för varumärken.

Så ställ er frågan nästa gång ni ska inleda ett samarbete med någon eller ska casta en person: Delar vi verkligen samma värderingar?

Canan Yasar
Creative Director

 

Från Obeyabrevet no 2. Vill du också få vårt nyhetsbrev mejla hej@obeyapr.se