"Corona sätter ljuset på förlegad branschkultur"

Den här texten publicerades i vårt nyhetsbrev.

Coronapandemin har vänt upp och ner på hela vår tillvaro och fått konsekvenser för hela samhället. Men för mig som är privilegierad med ett arbete jag kan sköta hemifrån och en helt ok hälsa så har krisen gett mig tid över för att rannsaka mig själv. Jag har fått klarhet i vad som är viktigt i mitt liv och vilka dåliga vanor jag måste jobba bort.

En liknande rannsakning hade hela kommunikationsbranschen mått bra av. Framför allt då mycket av den kommunikation som skapas bygger på prestige och vad som yrkesmässigt är coolt att genomföra, snarare än vad som tjänar syftet bäst.

Ta till exempel kampanjer med extremt påkostade produktioner eller reklamfilmer som spelas in på andra sidan jorden. Garanterat kul att skapa, men frågan är om det ger ett bättre resultat? Ökar till exempel försäljningen mer för att reklamfilmen spelas in i Sydafrika istället för här hemma? Bryr sig ens målgruppen? Något vi däremot vet är att det lämnar rejäla klimatavtryck.

Branschkulturen styr mer än vad vi vill erkänna. För egentligen ska vi ju fokusera på att hitta den bästa lösningen för att nå de som vi vill prata med, inom en rimlig budget. Om det är målet, så finns det mycket att ifrågasätta. Det går att skapa kommunikation på betydligt smartare sätt. Kommunikation som är på riktigt. Som utgår från målgruppen snarare än vad som är byråernas våta dröm. Kommunikation som tar ansvar.

Så när vi ställt om hela vår tillvaro, bör vi också reflektera över vårt yrkesmässiga liv. Vilka dåliga vanor är det dags att göra sig av med? Med de perspektiv som krisen gett oss, är det verkligen försvarbart att gå tillbaka och jobba precis som innan?

Frågorna vi alltid bör ställa oss:

• Har vi minimerat kampanjens klimatavtryck?

• Gör kampanjen på riktigt nytta för målgruppen?

• Är kampanjen kopplad till affärsmålen?

Joakim Johansson
Pr-strateg, Obeya